Påsk – en lång historia
 

Påskeld idag – hälsa våren
 

Påskeld i dag i Göteborg

I södra och västra Sverige tänder man eldar vid påsk. Den seden lär nederländska köpmän ha haft med sig till Göteborg på 1700-talet. Jämför eldar som tänds för  Nouruz/Newroz. I många kulturer finns sedan att hälsa våren med eldar (jämför eldfest Nouruz/Newroz). Påskeldar är vanliga bland annat i västra Tyskland och Nederländerna. Där tände man ursprungligen eldar till gudinnan Ostara som var vårens gudinna. När kristendomen hade kommit till norra Europa blev påskelden tänd för att fira att Jesus hade återuppstått.

Nutida påskeld i Nederländerna

Den kristna påsken – ett drama

Enligt kristen tradition korsfästes Jesus (avrättades av romarna) i Jerusalem för nästan 2 000 r sedan. Han lades i en grav och återuppstod på den tredje dagen. Romarna ockuperade provinsen Syrien, där Palestina låg. Romarnas guvernör Pontius Pilatus bestämde att Jesus skulle avrättas, misstänkt för att göra uppror mot romarna.

Jesus kom med sina lärjungar till den judiska påsken i Jerusalem. Där greps Jesus och torterades. Sedan spikades han och två ”knivmän” upp på varsitt kors. I den starka värmen kunde man inte leva länge på korset. Korsfästelse var romarnas sätt att avrätta de som inte var romerska medborgare.  

Ortodox gudstjänst i Grav- och uppståndelsekyrkan i Jerusalem.

Jesu uppståndelse är att vanligt motiv i konsten. Här en italiensk målning från 1499 av konstnären Pietro Perugino (1448-1523) från den mellanitalienska staden Perugino.

Påsk på olika språk
Påsk (på danska och norska påske) kommer från latinet.
Paschae heter påsk på latin. Det kommer från hebreiskan.
Pesach heter påsk på hebreiska.
Eid al fiseh är helgens namn på arabiska. Det betyder befrielsens fest.
 
Ostern och Easter är påskens namn på tyska och engelska. Det namnet är inget kristet namn utan kommer från den hedniska gudinnan Ostara. Man behöll namnet när kristendomen kom till Tyskland och England.

Ostara

Den ursprungliga påsken – befrielsen från Egypten
På hebreiska och arabiska har påsken ord som betyder ”befrielse”. Ett folk som kallas hebréer hade flyttat till Egypten, inbjudna av Egyptens kung (farao), från landet Kanaan under en hungersnöd, kanske 1 800 före Kristus. De hade sedan bott där flera hundra år. Men de blev förtryckta i Egypten. Enligt traditionen flydde de då från Egypten, kanske på 1200-talet före Kristus. De invandrade då åter till Kanaan under ledning av Moses. I Kanaan blev det strider med ett annat folk, filistéer som kanske kommit från Kreta i Grekland. Hebréer började nu kallas judar. De upprättade ett rike, Israel. Området har sedan erövrats av assyrier, perser, greker, romare, egyptier, araber, turkar, engelsmän. 1947 delade FN området i Israel och Palestina (Sverige har erkänt två staterna). Judarna firar påsken till minne av befrielsen från Egypten. Den kristna påsken firas som befrielse från döden genom Jesu uppståndelse.

 Hebréerna i Egypten. Målning av Edward Poynter (1836 – 1919), engelsk konstnär som försökte rekonstruera historiska situationen

Man har funnit många tusen år gamla målade strutsägg från bland annat Egypten och nuvarande Irak (sumerer). Ägget är en symbol för livet. I kristendomen blir det en symbol för att livet segrar genom att Jesus återuppstår. Att färga ägg i den kristna traditionen är ett bruk som spritt sig från Armenien över Ryssland till Centraleuropa. I Tyskland omtalas målade ägg från 1200-talet.

Även i andra kulturer förekommer målade ägg, till exempel vid Nouruz-festen.